F

Jag läste precis en artikel på aftonbladet om fyra uteliggare i Stockholm. Det gick rätt in i hjärtat. Usch jag håller nästan på att börja gråta. Jag måste göra något för att hjälpa till. Jag vill kunna göra något så att de får det bättre. Vi har en uteliggare här i Ålesund, eller en som jag sett. Han brukar komma in på mitt jobb, jag vet inte vad jag ska göra. Jag blir alltid lika ledsen men jag ler alltid och får alltid ett leende tillbaka. Jag förstår inte hur de kan vara så starka. Jag har adrig gett honom pengar men jag skall nog börja med det. Fast det känns lite tråkigt för de köper ju bara öl för dem, eller många vet inte exakt om han gör det. Men jag vill köpa en macka till honom, eller något annat inte ge honom pengar.
Men det var inte det jag skulle prata om just nu. Jag vill göra något för hemlösa. Jag vill hjälpa till. Nu ska jag komma på något jag skall göra. Jag vill samla in pengar eller något, fast jag vill inte att pengarna skall gå till öl. Jag måste tänka vidare på detta.

Jag kom på en sak. Om man skulle kunna ge dom ett "arbete" kan vara ex fixa i parker eller något och till att börja med så får de husrum och mat som "betalning". Men för att få detta måste de gå på avgiftning. Att bli fri från beroendet. Det skulle antaglgen inte fungera men det skulle vara något att starta ifrån. Att sedan bygga vidare genom olika kontakter och kontaktpersoner. Att de är ute på "praktik" och samtidigt genomgår avgiftningen. Sen när de blir friska skall de ha såpas bra erfarenhet av ett arbete eller börjat ha kommit ut på arbetsmarknaden att det sedan kan få en anställning. Kanske inte heltid men iaf börjar få in en fot. Någon måste tro på dom och hjälpa dom. Jag vill. Jag måste tänka vidare på detta!